Host host host…

Hej och tjena och hoppsan!
Jahopp… ni vet hur det är va?
Man ska precis börja träna.
Inspirationen är där, motivationen är på topp och så drar man igenom sitt första pass och… vad händer då som alltid händer?!!
Just det, man blir sjuk!!!
Amenvisst.
Dödens förkyld.
Feberfrossa, fuskfeber (alla symptom finns utom själva febern) och varje gång jag hostar känns det lite som att jag skallar huvudet i en betongvägg.
Löv it!

Fick en kommentar från en tjej som undrade om jag försvunnit för att motivationen försvann men så är det alltså inte :)
Jag har bara inget skoj att skriva om. Jag vill mest bara klaga, haha.
Måste dock säga att jag lyckats hålla mig borta från ”tycka-synd-om”-snasket och har bara ätit snask på lördagar med undantag för dn här helgen som var marknadshelgen och då hade jag planerat att äta utanför.

På onsdag ska jag träffa en doktor och babbla om förkylningen och om varför jag gick upp så mycket under graviditeten och varför jag har gått upp två kilo senaste månaden trots att jag under hela perioden ätit bra och i bra mängd. Ok ok, man kan visst gå upp massor i vikt under graviditet trots att man sköter sin kost men jag förstår inte varför jag gått upp nu efter graviditeten. Känns trist trist trist!!

Nu: hosta lite till.
Sen: …hosta?

Crap.

Vägen tillbaka – Värsta Feta Bloggen

Jag tror banne mig att det är dags igen.
Dags för bloggandet.
Dags för rutiner och för det lilla hjälpsamma fenomenet att bränna mina broar offentligt.
Med ”bränna mina broar” menar jag givetvis att minska möjligheten för mig att göra sånt jag inte ska göra.
Tex äta fel saker eller röra mig för lite…

Igår var jag på gymmet för första gången sedan mars.
Varför?
Jo, för denna graviditet gav mig foglossning redan i vecka 11 och jag tog då kontakt med en sjukgymnast på en gång (något jag inte gjorde när jag väntade Lo och det fick jag sota för rejält då jag fick svår fogossning och som resultat av den även ryggproblem. Efter förlossningen tog det 1.5 år för foglossningen att läka och ryggen har jag fortfarande problem med).
Jag började gå på sjukgymnastik i vatten som komplement till min träning men det dröjde inte länge förrens jag fick erkänna att styrketräningen inte var rätt för mig. Jag fick svår yrsel och svimmade vid anstängning. Så då fick jag träningsförbud helt enkelt och mitt gymkort blev fruset.

Så hur har jag rört mig under graviditeten?
Eeeh… vadå rört mig?
Eller ja jo, jag hade ju bassängträning 1gn/vecka och jag gick morgonprommis i 3-kmspåret i skogen varje dag fram till maj för då pallade inte ljumskarna med längre.
Jag hade blivit för tung.
Bassängträningen var också slut i maj så från maj-sept har jag inte rört mig nämnvärt mycket.
Kroppen blev tyngre och tyngre och musklerna svagare.
Jag som hade en plan om att inte hamna över 100 kilo blev snabbt besviken.
Vikten sköt i höjden i en takt jag inte riktigt har kunnat ta till mig och när jag stod i sjukhusets snygga vita skrud redo att ploppa liten bebis så stod vågen på hissnande 124 kilo – 32 kilo mer än när jag blev gravid.
(Mer om min graviditet, självkänsla och tankar kring min viktuppgång i ett annat inlägg.)

Under förlossningen skadade jag vänster ljumske.
Uttänjda ligament och en muskelbristning hade jag dragit på mig.
Jag kunde inte med egen kraft lyfta vänster ben och jag kunde inte sova på någon sida alls. Mitt lår brände, isade och stacks konstant och ljumsken gjorde sjukt ont.
Ca fyra veckor efter förlossningen var jag på min första långsamma morgonpromenad och jag har sedan dess kunnat öka tempot och distansen lite mer för var dag som går och det är UNDERBART att vara ute igen och igår var jag äntligen tillbaka på gymmet!

Jag tog deras rehabpass på 45 minuter där jag och ett stort gäng friska 70-(something)åringar jobbade i stationer ca 45 sek per övning.
Lugna övningar med vikter upp till tre kilo.
Jag höll mig på 1-2 kilos och i en övning fixade jag tom inte 1.25:an genom alla 45 sekunder så sista stunden gjorde jag utan vikt.

Det känns märkligt.
Mycket märkligt till och med.
Jag som är stark?
Jag som markat 100 kilo?
Jag som  kunde gå en mil på under 1.5 timme?

Jag tyckte inte om att möta min blick i träningssalens speglar.
Tittade ner i marken nästan hela tiden och när jag inte tittade där så tittade jag på instruktören eller lilla Moa som var med.
Så vill jag inte ha det!
Jag vill gå ner i vikt, inte bara för själva utseendets skull utan för vad det utseende jag bär just nu är för mig – en version av mig som jag inte kan relatera till. Jag känner mig liksom inte som mig själv. Den Robine jag ser i spegeln saknar leendet i ögonen. Den Robine jag ser är inte helt lycklig.
Så, DÄRFÖR ska jag gå ner i vikt igen och komma tillbaka i den klädsel som passar mig och min person.
Sen vill jag också gå ner i vikt för att om ett nåt år så har vi en ny liten människa som ska lära sig gå och springa och då behöver den här mamman vara i bättre form än idag, haha.

Tankar kring kost vs helamning samt träning kommer också i ett annat inlägg!

Nu: hoppa ner i vår nya soffa och äta sushi framför Supernatural
Sen: mysa med Moa aka Moppo (JA vi måste hitta ett nytt smeknamn snart, haha)

Och så litta bilder….

familjen

 

Värsta Bästa Daniel

Jag bara måste bryta min bloggpaus för att uppmärksamma världen om att min favoritmänniska i världen blivit uttagen som finalist i Fitnessfighten.

Han som stöttat mig genom hela min resa och  som alltid alltid tar hand om andra har nu chans att vinna något bara till sig själv och jag skulle bli så glad om ni ville höja hans chanser.
Snälla snälla ni titta in på länken och om ni sen vill så rösta på världens bästa Daniel Andersson Maxe.
Han förtjänar verkligen verkligen att få vinna :D

—> KLICKA HÄR <—

Jag mår jättebra nu och växer som en tok.
Bebisen rör sig varje dag men är en mycket lugnare karaktär än storasyster Lo.
Är i v. 34 nu är så tacksam för varje sval sommardag ;)

 

GLAD SOMMAR ALLIHOPA – HÖRS SNART!

Och – GLÖM INTE ATT RÖSTA!! :D

♥ Värsta Feta Magen ♥

Värsta Feta Bloggen vilar medan Värsta Feta Bebisen växer så det knakar!!! :D

Har inte kunnat träna ordentligt sedan december och lade gymmet på hyllan helt i mars.
Efter tre svimningar fick jag ge vika och jag står nu utan gym för första gången på flera flera år.
Har gått på sjukgymnastik (läs: får inte ens upp ett litet flås men det är huuur skönt som helst!) sedan mars och kommer i alla fall ut på promenader nästan varje dag. Kroppen har svällt som en törstig svamp i ett bottenlöst hav men nu tror vi att vi vet varför jag svällt så pass mycket. Får dock ej äta vattendrivande så får stå ut med att skvalpa fram en stund till, haha.
Det var roligt här om dagen då jag hade antydan till valkar (volanger!) runt vristerna och mina underarmar såg ut att gömma en varsin fläskfilé under huden. Hjälp?!

Följer mina favoriter på Instagram och vältrar mig i träningsvideor och härliga friska bilder.
Motivationsmappen växer sig stark och jag längtar längtar längtar efter att få komma igång igen men ännu mer längtar jag efter vår nästa lilla bebis!!!! :D

Detta är min tränings- och viktminskningsblogg, inte min bebisblogg och den kommer heller aldrig bli en sådan därför är den vilande och kommer förbli så tills jag är igång igen.
4.5 månad sedan jag bloggade senast. och det dröjer nog lika länge tills nästa inlägg :)
För er som mailat och kommenterat under den här tiden – tack för er omtanke!! ♥
Till er som vill – följ mig på Instagram istället: libertycapone

Nu: bygga liten bebis ♥
Sen: ploppa liten bebis ♥
Sen-sen: mysa med lilla bebisen ♥
Sen-sen-sen: ta tillbaka min fysik och min person ♥

Tidig julklapp!!

Tack än en gång Gymgrossisten.se som skickat det här stora paketet till mig!

Kan redan nu säga att om Goodlifes Coconut Dream bara är i närheten av lika god som deras Caramel coco så kommer jag beställa några lådor till ;)

Livet just nu då?
Jotack, trött som ett mähä och är faktiskt sjukskriven från jobbet under en period då mitt arbete är mycket tungt rent psykiskt. Faktum är att jag kommer få nya lättare uppgifter när jag kommer tillbaka och det känns helt rätt!!
Att at hand om sig själv innebär inte bara att se efter det fysiska utan lika mycket – om inte ännu mer – handlar om att ta hand om sig själv, sitt eget jag, och lyssna på när hjärnan säger STOP.
Undersjukskrivningen är det meningen att jag ska vila och inte vara ”duktig”…

Senast jag skrev här hade min kiropraktor precis gett mig klartecken att börja träna rygg igen vilket jag gjorde tills den kraschade igen. Nu håller jag mig till promenader och vilar mycket – det är viktigt det också :)
Har däremot köpt ett till träningskort så jag kan börja gå på pass-träning igen.
Främst tänker jag spinning och Zumba, kanske bodypump också.
Jag får helt enkelt prova mig fram tills jag hittar något som funkar. Det kan ju inte vara så att jag plötsligt inte ska få träna igen alls?!
Kanske ska jag kolla upp lite mer avancerad rehabträning?
Eller börja gå på vattengympa?

Asch, något hittar jag på men just nu…. sova!

Lite shopping

Här om natten klickade jag hem lite presenter till mig själv.
Sånt som jag behöver och sånt som jag vill ha.
Ett par vattentäta vandrarskor (eliminerar ytterligare en eventuell ursäkt), en reflexväst och en ny pulsklocka då min Suunto har lagt av efter några års flitigt användande. Den här gången blev det en Polar FT4F Heart Rate Monitor Watch som fått bra recensioner. Någon med erfarenhet av den?

Polarklocka och vattendoja!

Förutom dom så blev det en tripp till Gymgrossisten.com som skickade en generös present i förra veckan. Dom hade (lämpligt nog?) rabatt på deras bars, samma som dom skickade till mig och jag vara bara tvungen att klicka hem några lådor med deras Goodlife caramel coco för MUMS va goda dom var.
Tack för det Gymgrossisten – smart drag ;)

 

Idag har jag gått två promenader och fick självklart känningar i ryggen som annars varit HELT smärtfri i tre dagar innan. Men men, nu får den göra ont bäst den vill för jag VILL komma igång.

Nu har jag varit borta från träningen så länge så jag blivit lite så där… borttappad på gymmet. Jag har inte mitt fokus kvar men det är ju ”bara” att jobba fram det igen. Största prövningen för mig just nu är just det – f o k u s e t !
Jag har återigen tappat det där.
Jag känner inte glädjen och viljan och det gör mig förbannad rent ut sagt men jag vet ju att det här med motivation är en färskvara, något man måste ta hand om och underhålla – annars svalnar den för att tillslut försvinna helt igen.
Crap.

Ska börja med mina fina motivationslistor igen.
Yes!

Nu: kolla på ett avsnitt av Extreme Weightloss.
Sen: sova.

Sweet!

 

Fick en present!

Fick ett pling plong på telefonen som berättade att jag hade ett paket att hämta ut på posten och vad låg där om inte en tung present från Gymgrossisten!

Fick ett snällt brev också och tydligen så vill dom fortsätta skicka grejer till mig som jag får testa och utvärdera. Känner mig väldigt tacksam då ekonomin här hemma sjunkit sen Daniel började plugga och den kommer sjunka ännu mer om några veckor när mitt arbetsschema kommer sänkas i tid.
Så, tack Gymgrossisten för den här, och eventuella framtida gåvor! :D

Träningen ligger fortfarande på is.
Jag hann köra tre styrkepass och några morgonprommisar innan det var min övre ryggs tur att klappa ihop. Har haft redigt ont idag och fått ta smärtstillande. Kanske kan jag ha ont för att kiropraktorn knakade upp några ihopskjutna kotor?
Jaja, det går över snart :)

Nu är det dags för bingen.
Imorgon skall jag ut och gå och mår ryggen bättre så drar jag ett pass på kvällen.

Säweet!

Förkylning!

Friiiiiisk! :D

Har varit knallfall förkyld i en vecka med allt vad det inneburit men är nu äntligen frisk. Massor har hunnit hända här, ja massor förutom träning haha.
Igår gick jag en lugn promenix med fokus på rumpkontakt och idag en likadan promenix och sen lugna puckar på gymmet.
Vi snackar väldigt lugna puckar…. vi snackar ingen vikt i benpressen, bara kontaktfokus och 4 kiloshantlar i bic.curls av samma anledning.
Kändes pluttigt men jag har ett syfte med det hela!

Förra måndagen var jag hos kiropraktorn som fastslog att smärtan i min ländrygg orsakas pga att jag slutat använda rumpmuskeln till den grad att den nu inte arbetar alls.
Så, i alla rörelser där jag ska använda rumpan så kopplar jag bara in baksida lår och ländryggen. Musklerna i ländryggen är nu som elaka muskelbomber som inte alls vill rätas ut och rumpan…haha, ja rumpan är mest bara lite sorglig.
Ovansida rumpa – den har jag, men undersida/utsida – NADA!

Inte konstigt att jag fått ont i svanken när jag gjort benlyft, abdukator, rumpdödaren, knäböj etc etc – JAG HAR JU INGEN RUMPKONTAKT! :D

Har fått en övning nu som jag ska göra i en månads tid för att få hjärnan att vilja kommunicera med rumpen igen. Jag är SÅ GLAD för det här för det betyder att jag 1. Kommer kunna jobba upp en rund gump 2. Förmodligen kommer bli av med mitt ryggont!
SCORE!

Nu: titta på Extreme Weight Loss
Sen: sova
Imorgon: prommis

!!! S T A Y I N G   M O T I V A T E D !!!

;)

 

Idag

05.00 skulle jag mött Lovisa i parken mellan oss.
05.01 vaknade jag.
05.08 stod jag i parken.
Snabb. Som. Blixten.

På gymmet blev det ett styrkepass enligt FF och efteråt gick jag en promenix mest för att jag hade tid till det. Dessutom låg familjen och sov och jag ville inte väcka dom.
Nu är klockan 07.48 och frullen är slut.
Mjölk med musli.
Gott.

Nu: mysa med Plopp i soffan.
Sen: gå promenad med B.

Sweet!

Rapport 1 oktober

Yes box baby!
Efter nästan ett års vila från bloggen så plockar jag upp rapporterna igen.
Samtliga mått är inge kul att erkänna att jag bär på men dom ÄR mina och det är ingen annan än jag som gett dom till mig och det är ingen annan som kan bli av med dom heller – makten ligger hos mig :D

okt 1

Byxorna på bilden köpte jag som målbrallor i vintras och jag har som mål nu att kunna bära upp dom snyggt innan första snön har fallit (när nu det blir?).
Vikten har gått upp sen jag avslutade FF i augusti och det är inget konstigt då jag varit på all inclusive resor under 2 veckor, samt skadat ryggen och inte fått träna på nästan tre veckor.
Skall till naprapat på måndag för att få veta vad som är fel. Bättre sent än aldrig!

Nu: sova säng säng säng.
Imorgon bitti: gymmet 5.00 med Lovisa och sen promenad med en annan vän och hennes nyfödda lilla dotter.

Sweeeeet!